The Wonderful Flight to the Mushroom Planet

The Wonderful Flight to the Mushroom Planet

Svampar driver med mycket konstigt i smyg. Visste du till exempel att en enda svamp, som kan vara 8600 år gammal, bildar ett 10 kvadratkilometer underjordiskt nätverk i Oregon?

Text och foto Rita Leppiniemi

För flera år sedan, på flygbussen från Gardermoen till Oslo, hade någon delat ut gratis antikvariat-böcker. En fantastisk idé som gjorde mig väldigt glad. Jag valde platsen med boken “The Wonderful Flight to the Mushroom Planet” kanske mer av en slump än ett medvetet val. Boken handlade inte om magiska svampar, utan om en liten beboelig måne kallad Basidium, osynlig med blotta ögat från jorden.

Skildringar om rymdfärder och framtidsvisioner har funnits mycket länge, och har fungerat som allergorier eller satirer om verkligheten på jorden. Sci-fi boken om planeten Basidium, skriven av Eleanor Cameron på 1950-talet, överträffar dock inte en upptäcktfärd i svamparnas rike på jorden. Svamparnas värld är nämligen fascinerande och ännu ett tämligen outforskad universum. Svamparnas förmåga att bryta ner både levande och dött material är så effektivt, att de till och med kan forma egna ekosystem. Svamparnas eget rike kallas Fungi, och den tillhör varken växt- eller djurriket. Numera anser dock forskare att svampar har mer gemensamt med djur än med växter. En sak som väldigt få känner till är att de största svampmarkerna inte finns i skogen, utan på havsbottnarna. Forskningen är i sin linda, men det verkar som att mångfalden av arter i våra oceaner och insjöar överträffar den man finner på land.

För ungefär 400 miljoner år sedan fanns det svamp, kallad Prototaxites som bildade fruktkroppar som kunde bli åtta meter höga. Dessa jättesvampar var de största landlevande organismerna och förekom långt före dinosaurierna. Ojdå, tänker ni kanske nu, vilka jättar, men Mörkfjällig honungsskivling (Armillaria ostoyae) är antagligen världens största nulevande organism. En enda svamp bildar ett underjordiskt nätverk på cirka 10 km2 i delstaten Oregon. Många forskare tror dessutom att denna svamp kan vara världens äldsta nulevande organism, möjligen är den 8600 år gammal.

Mörkfjällig honungsskivlig är ovanlig i Norden, men här hos oss växer Honungsskivlingen (Armillaria mellea), som ännu idag kallas för “trollved” eftersom dess mycel är svagt självlysande och svamparna växer på stubbar eller träpinnar som multnar. I folktron sammankopplades förr svampar med det mörka och det otäcka på grund av deras utseende och levnadsätt. De växte i ruttnande lövsamlingar, bland trädens skuggor och under den tid när höstmörkret blev allt mer påtaglig. Därför ansågs svampar tillhöra samma skrämmande värld som troll och spöken. Svamparna betraktades som oätliga. Det var först på 1900-talet som intresset för att plocka och äta svamp började ta fart i våra länder. I Norden finns cirka 10 000 svamparter och av dessa är drygt 100 bra matsvampar.

En av svamparnas huvuduppgifter i naturen är att bryta ned organiskt material, framför allt döda växter. De frigör på så sätt viktiga näringsämnen och bidrar till att bilda bördig jord. Svampar är mästare på att samarbeta. De bildar mykorrhiza med växternas rötter. Det finns också gott om svampar som är parasiter på växter och djur, t.ex. på vår hud lever svampsläktet som kallas Malassezia. De lever av fett från hudens talgkörtlar. Forskarna vet ganska lite om deras ekologi men det verkar som att de har sina favoritplatser på kroppen – vissa arter föredrar fötterna medan andra trivs bäst på ryggen, i ansiktet eller i håret.

Mögelsvampar, som ser ut som förkrympta versioner av skogsvamp, är mycket betydelsefulla för människan. Deras latinska namn är Penicillium. Antibiotika utsöndrar enzymer som förstör bakteriers cellväggar. Mögel används inte bara vid antibiotikaframställning men även vid tillverkning av flera olika sorters mögelostar. Olika arter används till olika ostar, t.ex. Penicillium camemberti och Penicillium roqueforti. Även i ostframställning är det svamparnas nedbrytande förmåga som utnyttjas.

Kanske den viktigaste svampen för människan är jästen. Den ger oss goda bakverk, men används även vid framställning av både vin och öl. Lite obehagligt och samtidigt häpnadsväckande är att jäst- och människoceller är uppbyggda på liknande sätt, och delar sig ungefär på samma sätt (trots att de har olika miljökrav). Jästceller har därför haft stor betydelse för förståelsen av den okontrollerade celldelningen som kännetecknar cancer. Jästsvampar kanske även kommer att spela en viktig roll i debatten om canabisplantans medicinska effekter. Ett av de aktiva ämnena i cannabisplantan Cannabis sativa kallas CBD. Den ger inget rus, men anses vara verksam mot åkommor som sömnproblem, ångest, kronisk smärta samt mot vissa former av epilepsi. Nu kan forskare genmodifierat jästen så att de bara producera CBD. I framtiden kan man därför kanske erbjuda detta ämne i medicinskt syfte istället för att odla cannabis.

Eftersom jästcellerna är så pass lika människoceller ska en odlingsanläggning för jäst följa med på en färd runt månen för att förstå hur strålningen i rymden påverkar människokroppen under rymdvistelsen. Men inte nog med det. För ringa 90 dollar kan du redan idag köpa en Vostok Space-flaska. Ännu så länge utan öl, men i framtidigen ska dessa innehålla öl som följt med vid rymdresor. Osäkert om det påverkar smaken och ruset?!

Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea).

Källor

Svamparnas planet: det uråldriga nätverket som bryter ner och bygger upp vår värld av Jesper Nyström
Wikipedia om olika svamparter
vostokspacebeer.com

Torggata Blad er et kompromissløst uavhengig blad og nettmagasin – en humoristisk, systemkritisk og informativ utgivelse som sparker til venstre og høyre, oppover og nedover og midt i balla.

Pr. 2023 er Torggata Blad et forum for en fargerik forsamling av bidragsytere med varierende interesser og orientering. Det er en rar og forhåpentligvis skjærende stemme i koret av norske magasinutgivelser.

Torggata Blad ble grunnlagt i 2007 av
Bror Wyller (forfatter og lege)

Torggata Blad er støttet av: